Frågan om när lagen om vinterdäck kom har väckt intresse sedan de första kraven infördes i Sverige. I dag tar vi det för givet att bilar ska ha vinterdäck när vägarna är hala, men så har det inte alltid varit. Reglerna har utvecklats stegvis i takt med att trafiken blivit tätare, fordonen snabbare och säkerhetskraven högre. För att förstå dagens lagstiftning är det bra att känna till hur den har vuxit fram och varför den ser ut som den gör.
Bakgrunden till lagen om vinterdäck
Under 1980- och 1990-talen började svenska myndigheter uppmärksamma att många trafikolyckor på vintern kunde kopplas till felaktig däckanvändning. Innan det fanns något lagkrav var det vanligt att förare körde med sommardäck året runt, även i snö och is. Tester från bland annat Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) visade att vinterdäck markant minskade bromssträckan på halt underlag.
Diskussionen om lagstiftning tog fart i slutet av 1990-talet efter flera vintrar med många olyckor. Redan 1999 infördes en rekommendation om att använda vinterdäck under vintermånaderna, men det var först två år senare som kravet blev lag.
Varför infördes lagen?
Syftet med lagen var och är att minska antalet olyckor orsakade av halka och dåligt grepp. Statistik från Trafikverket visar att andelen vinterrelaterade olyckor minskade tydligt under 2000-talets första år efter att lagen trätt i kraft. Vinterdäck har bättre grepp på kalla vägar, särskilt vid temperaturer under sju grader, där sommardäckens gummi blir för hårt för att ge tillräcklig friktion.
Införandet av lagen innebar också att försäkringsbolag kunde ställa tydligare krav på däcksäkerhet. I dag kan försäkringsersättningen påverkas om man kör med sommardäck vid vinterväglag och orsakar en olycka.
När infördes lagen om vinterdäck i Sverige
Den svenska lagen om vinterdäck infördes den 1 december 1999, men det första kravet trädde i kraft vintersäsongen 1999/2000. Då gällde lagen endast som ett allmänt krav vid vinterväglag och syftet var att öka trafiksäkerheten under perioden med snö, is eller modd. Efter införandet 1999 följde en övergångsperiod då polis och myndigheter främst fokuserade på information snarare än böter. Från och med 1 december 2000 började lagen tillämpas fullt ut och bilägare som inte hade vinterdäck under vinterväglag riskerade då böter.
Sedan dess har reglerna justerats flera gånger. År 2009 preciserades lagtexten till att gälla mellan 1 december och 31 mars, under förutsättning att vinterväglag råder. Detta är fortfarande den grundläggande regeln som gäller i dag.
Hur lagen har förändrats genom åren
Sedan lagen infördes har flera viktiga tillägg och förtydliganden gjorts.
- Dubbdäckens användningsperiod reglerades till mellan 1 oktober och 15 april, med undantag om vinterväglag råder.
- Regler för släpvagnar infördes, vilket innebär att om dragbilen har dubbdäck måste även släpvagnen ha det.
- Krav på mönsterdjup fastställdes till minst 3 millimeter för vinterdäck vid vinterväglag.
- Definitionen av vinterväglag klargjordes, det är polisen som avgör vid kontroll om väglaget klassas som vinterväglag.
- Nya EU-krav på märkning infördes 2024, vilket innebär att dubbfria vinterdäck måste vara märkta med symbolen “alptopp/snöflinga” (3PMSF) för att räknas som godkända vinterdäck.
Utöver dessa regler har flera kommuner infört lokala förbud mot dubbdäck på vissa gator av miljöskäl. Ett exempel är Hornsgatan i Stockholm, där dubbdäcksförbud infördes 2010 för att minska partikelhalterna i luften.
Hur Sverige skiljer sig från andra länder?
Sverige var tidigt ute med en nationell lag om vinterdäck, men flera andra länder har följt efter. Finland införde ett liknande krav redan 1989, medan Norge införde sin vinterdäckslag 1992. Danmark har däremot ingen lag som kräver vinterdäck, utan bygger på rekommendationer. Många EU-länder har under 2010-talet anpassat sina regler till nordiska förhållanden och vissa har gjort vinterdäck obligatoriska vid specifika temperaturer eller väglag. Den svenska modellen, där kravet gäller mellan 1 december och 31 mars när vinterväglag råder, ses ofta som en balanserad kompromiss mellan säkerhet och flexibilitet.
Summa summarum av detta är att lagen om vinterdäck har haft stor inverkan på trafiksäkerheten i Sverige. Sedan den infördes har olyckor relaterade till halka minskat, och kunskapen om vikten av rätt däck har ökat bland förare. Även om reglerna har förändrats med tiden är principen densamma, vinterdäck ska användas när vädret kräver det.
Att känna till lagens historia hjälper oss förstå varför det fortfarande är en grundläggande del av trafiksäkerheten i Sverige och varför den lär bestå även framöver.
Källor:
https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/trafiksakerhet/sakerhet-pa-vag/dack/
